Året som gick

Åsa Erlandsson skrev ”2012 finns inte mer, nu är det 2013 som gäller!”
Jag tänkte ta fasta på det och hoppa över det där med lång årskrönika och bara göra en kort sammanfattning och istället blicka framåt.

Jag tränade totalt 309,5 timmar där cykel stod för 143 timmar, spinning för 72 timmar och längdskidor för 55 timmar. Resten är fördelat på allt möjligt annat; gruppträning, slalom, styrka och annat.

Jag körde långloppscupen och hade roligare än jag nånsin trott att skulle ha på cykel.
Jag gjorde en tid på Öppet Spår som jag aldrig trott jag skull fixa; 7.45.
Jag lärde mig åka slalom.
Jag lärde känna en massa nya människor.
Bland annat.
Jag hade ett helt enkelt ett sjuhelvetes kul år!

Avslutningen blev mindre kul när mamma blev svårt sjuk, först cancerbesked och sen akut opererad för nåt helt annat bara veckor senare. Hon ligger kvar på sjukhuset nu på nyåret men hoppas få komma hem till veckan. På bättringsvägen och pigg och glad igen.

Inför 2013 tänker jag utmana mig själv att ha ännu roligare än i fjol.
Bland annat ska jag köra Långloppscupen i Elitklass. Fullständigt vansinnigt egentligen men jag vill göra det någon gång i livet; tävla med dom bästa. Målsättningen är att ta poäng, d.v.s. topp 50, bara det är en utmaning. Det kommer att kräva en helt annat upplägg och inställning till träningen. Jag har kommit en bra bit på väg och det känns bra. Jag har ett bra upplägg och jag följer det, jag tränar när jag ska och vilar när jag ska. Kroppen svarar och visar resultat. Det är skönt att ha tagit bort den slumpmässiga faktorn; ”-Jag borde nog träna idag. Vad ska jag träna…?”

Jag har redan börjat blicka fram mot 2014, 2015 och förbi. Det finns massa jag vill göra när jag är klar med tävlandet. För cykla, det kommer jag alltid att göra. En tredje klassiker, Nove Colli, Giro Dolomiti, Transalp och annat skoj. Helena gillar långa utmaningar och yrar lite om Randonné ibland.
Den som lever får se som det heter.