Ja, det blev ju sådär. Helena dubbelpunkade men tog sig till mål iaf. Jag punkade också men hade ingen slang kvar, fick en av en kille men det var trasig eller så gick den sönder när jag krängde däck i leran. Fick alltså bryta knappt halvvägs.
Den lilla del jag körde var iaf fin. Rätt stökig terräng och monsunregnet som kommit några dagar innan hade förvandlat stora delar av banan till sjö och leriga myrar. Uppe på fjället var utsikten mot Bruksvallarna och Ramundberget helt betagande. Det hade visst varit ännu finare mot slutet så jag får väl göra ett nytt försök nästa år.
I målområdet fick jag tillfälle att växla några ord med en legend. Han är en riktigt bra MTB-cyklist även om det inte är hans huvudgren och kom tvåa efter Fredrik Ericsson.
Cissi körde även hon fast i motion 58km. Körde in på strax under fem timmar och blev intervjuad då hon troligen var den yngsta deltagaren i loppet. Grymt bra kört!
Det som idag skulle bli en lätt återhämtningsrunda blev en jakt på höjdmeter för Rapha Rising på Strava. Över fjället till Vemdalen och fika på bästa Åtgården, tillbaks samma väg, ett varv i 7,5 km-spåret på Skalet och sen hem. Drygt 900 höjdmeter och knappast återhämtning men kul ändå!
Nu har jag beställt nya Racing Ralph med Snakeskin-sidor så förhoppningsvis slipper vi punka ett tag framöver. Hörs!