Från frågelådan – Nervositet

Vi kör väl vidare med frågelådan då.
Katja undrar:
Hur brukar du tackla nervositeten inför lopp/tävlingar? Ibland blir jag så ohälsosamt nervös att jag nästan krampar i benen ;(

Ja det kan man ju undra. I en snart ganska så avlägsen forntid så tävlade jag med viss framgång i Bangolf. Då var jag så nervös att knäna darrade så jag knappt kunde stå på benen när jag skulle göra första utslaget. Det blev till att lägga ner bollen och vispa till med klubban efter bästa förmåga.
Sen släppte det ganska snabbt.

Det problemet har jag inte längre. Jag kan bli nervös när jag kommer till en tävling jag aldrig kört förut, då har jag nämligen inte koll på procedurerna runt omkring, särskilt före start. Var hämtar jag nummerlappen? Finns det toaletter i närheten? Hur långt har jag från boendet till start?
Cyklandet är jag egentligen aldrig nervös för.  Det är ju bara att trampa.

Förmodligen har det att göra med att jag sällan har nån tätkänning utan jag kör i bästa fall om platser runt 50:e på långloppen. Noll press liksom. 
Det skulle kunna bekräftas av att jag just nu är lite nervös inför NM på lördag. Där har jag om jag kör bra möjlighet att slåss om guldet i min klass.
Jag var lite nervös inför Vemdalen Bike Challenge också, där blev jag fyra fast jag var i dålig form.
Så var det i Bangolfen, där slogs jag om pallplatser. Och var nervös. 

Hur jag hanterar det när det väl inträffar vet jag egentligen inte men när startskottet går är det som bortblåst. Jag är väl lite så som person, jag tar lätt på saker, hetsar inte upp mig i onödan och tänker att “-Vad är det egentligen att vara nervös för?” Om jag ändå inte kan påverka det jag är nervös för så är det väl ingen större idé att nervös heller.

Ett inte helt glasklart svar känner jag men jag kan inte precisera det bättre.
Hoppas du är nöjd med svaret ändå Katja.

Hörs!

Tidigare I garderoben: Kepsar
Nästa Fredagsgodis

Lämna en kommentar

Om du är intresserad av att dela eller köpa bilder, kontakta mig via formuläret på Kontakt-sidan.