Hej mörkret

Igår: traillöpning med pannlampa på stigarna runt Spikbodarna. En skön tur i behagligt tempo på stigar vi normalt cyklar. En del åt ”rätt” håll andra baklänges vilket blir som att springa helt nya stigar. Benen kändes rätt skapliga trots att jag inte tagit ett löpsteg sen Vemdalen Fjällmaraton. Jag ska försöka hålla löpningen iaf någon dag i veckan vintern igenom så jag slipper börja om från noll i vår.

Idag: pannlampscykling på samma stigar.  Dimman låg tjock på sina ställen, lite lättare på en del men dimmigt var det hela tiden. Jag förstod att det skulle bli hårt tempo, även om det inte stod i eventet, och försökte hänga på så gott set gick. Efter bara en tio-femton minuter fick jag ge mig och ta en lugnare runda. Helena, Sandra, Robin och den nya killen Magnus hängde på och det blev en bra tur i mer behagligt tempo som passade alla.

Kroppen är fortfarande galet seg men börjar så sakta komma igen. Bara att träna på så ät jag nog i form igen om ett par månader eller så. 🙂