När jag vek av mot Nittsjö i Östbjörka så blev det sämre väglag. Nästan en dm snö på en väg med väldigt lite trafik blir ju rätt spännande men med bara ett par ofrivilliga kast så gick det ändå bra. Cyklade upp till Dalhalla för att kolla att det låg kvar och det gjorde det ju:
Fortsatte ner mot Nittjö och Vikarbyn för att ta vägen över Sjurberg hem. Sjurberg är så sjukt fint. Dalarna i komprimerat format. En overload av röda timrade hus och små gårdar med snickarglädje. Kan man annat än vara go o gla’ när man cyklar i Dalarna?
I morgon åker jag hem till Östersund igen. Jag saknar mina tjejer där hemma, men hade ändå velat stanna kvar här och hjälpa till ett tag till. Högst troligt åker jag hit igen snart, vi behöver varann och farsan behöver allt stöd han kan få, det har verkligen insett nu. Hur han klarar av allt själv är för mig en gåta. Jag har varit här en vecka nu och den enda ”lediga” tid jag haft är då jag varit ute och tränat en timme eller två och då har jag ju ”bara” skött marktjänsten så han har kunnat fokusera på mammas vård. Jag menar; gubben är ju ändå 80+.
#blogg100
#cykelblogg100
2/100
Fy fan för denna jävliga sjukdom. Och fint av dig att hjälpa till. Kanske självklart för många, men absolut inte för alla. Kram på dig/er!
Fuck cancer var ordet. Kram!