Lunchcykling med förhinder



Med lite inspiration från Johan så plockade jag med mig racern till jobbet för lite lunchträning idag. Jag tänkte att man hinner ju med en 40 minuter om man äter och duschar snabbt. Uppvärmning sen 20 minuter mjölksyrafest och nedvarvning. Blir bra. Trodde jag.

När jag kommer ner och ger mig iväg så tycker jag att det låter mycket när jag rullar över vintergruset på parkeringen. Tänker att det brukar ju väsnas om högprofilarna och rullar vidare. Upptäcker sen efter 20 meter att nån har släppt ut luft ut hjulet så jag åker i princip runt på fälgen.

Som tur var klarade jag både fälg, däck och slang men vad är det för jävla nivå? Är det en arbetsplats med vuxna eller dagisavdelningen ”Kotten” jag är på? I fortsättningen följer cykeln med upp på kontoret som vanligt.

Edit:
Jag var ner och kände på däcket och det är tomt igen, ska bli spännande att se hur slangen ser ut. Har jag fått genomslagspunka pga av nån’s bus eller var det en pyspunka från början. Isf har den hänt i bakluckan på bilen…

Jag blev så sur och fick så kort om tid efter pumpning med liten fjuttpump att jag helt glömde att ta en solförmörkelseträningsselfie. Ni får lite Strava istället:

Det var hursomhelst inte mycket till klipp i benen men ändå rätt skapligt för att vara så här tidigt på säsongen. Nu gör jag snart helg och drar till stugan igen. På med skidorna och upp på fjället.

Trevlig helg!

En reaktion till “Lunchcykling med förhinder”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *