Det här ska ju vara en cykelblogg men nu på vintern får ni faktiskt finna er i att det blir nästan bara skidor. Min kärlek till skidåkning är ju nästan lika stor som till cykel så det faller sig liksom så rätt naturligt.
Vi var ner till pappa i Rättvik en sväng i helgen, han och Helena fyller ju dagarna efter varandra så vi firade med got mat och dryck och njöt av dalanatur i skidspåret.
Nu har jag precis petat i mig min lunchlåda efter ett pass på Fristilen. Måndag har blivit överkroppslunchsstyrkedag och det kändes bra i dag igen. Stark kropp som svarar bra på träningen. Tänk om den bara kunde svara lika bra på konditionspassen, vad fint det vore. Men det kommer väl tänker jag. Det blir nog nån slags trainerverksamhet i kväll tror jag. Vad återstår att se.
Jag har ingen stor plan för veckan att delge i dag. Det som borde göras är
- cykla till jobbet ett par dar
- ta tag i tävlingsplaneringen
- göra ett spinningpass.
Hur mycket av det som blir gjort återstår att se.