Om mat

Jag har gått och funderat kring ett inlägg om mat och träning men inte riktigt fått till det när jag försökt skriva. Nu behöver jag inte längre, Kalle Zackari Wahlström har redan skrivit det jag ville ha sagt.

Ett citat ur inlägget:
”Paleo är på många sätt en diet symptomatisk för vår tid. Det har det
aldrig varit viktigare att distansera sig från massan och definiera sig
som individ. Vi konsumerar fram våra personliga personligheter. Vi är
unika därför att vi köper surdegskultur på internet från en tatuerad
kille i Brooklyn, precis som alla andra.

“Dom här kaffebönorna har du nog inte hört talas om”, säger vi och
försatsen sipprar ut i våra exklusiva kalsonger med fyrsiffrig thread
count.”

Läs även kommentarerna, en del är ren och skär underhållning.
Signaturen Bandola skriver t.ex:
”Det finns ju vid det här laget en del belägg för att en diet betående
av redbull, mentholcigg och sockervadd inte leder till att man blir
Yoda-gammal, men alla de här jävla reglerna som folk hittar på kan dra
åt helvete.

Jag har en massa allergier och intoleranser som gör att min
kosthållning är som regelboken till Drakar & Demoner vare sig jag
vill eller inte. Sånt är livet, man får försöka gilla läget bara. MEN:
Som om inte det var nog vägrar jag äta djur. Det har inget med nån sorts
inbillad hälsoeffekt att göra (men den som vill kan ju ta upp minskad
risk för cancer i bajsrännan) utan beror på att jag tycker man kan låta
djuren leva. Det måste man inte tycka, men oavsett så är det liksom
utanför hela paleo- eller kolhydratdiskussionen.

Är det förresten inte jävligt roligt att vissa utan ironi hävdar att
paleo-diet ska leda till att man lever i 150 år, när
stenåldersmänniskorna man försöker efterapa toppade ut på typ 30-35 om
de hade tur? OK, det finns inte sabeltandade tigrar i vasastan men
cykelbuden är nästan lika farliga.”

Gå dit. Läs.
Jag tycker det är ett av det bästa inläggen i hälsodebatten på länge.