Träningsrelaterade skador – akuta eller mer ”förslitning” – vad har du för erfarenheter av det (om du har några)?
Det enkla svaret på det är nog egentligen ”nej”. Jag har varit vädigt förskonad från skador. Visst har jag haft lite ont under den tid runt 2000-2008 när jag sprang mycket och visst har jag fått problem när jag gått ut för hårt efter långa perioder av uppehåll men inget som förstört nån träning eller så. Det enda var när fick problem med benhinnorna (Compartment Syndrome) efter att ha blivit rekommenderad fel skor av en klant på en lokal sportaffär, det bör ha varit i början av 2000-talet nån gång. Då hade jag några månader då jag fick helvila. Dom första tre veckorna kunde jag knappt gå. Skulle jag däremot räkna alla skador jag vurpat till mig så skulle väl listan bli rätt lång men det räknas nog inte i Saras frågeställning. Just nu går jag omkring med en halvtrasig vänsteraxel efter en fegisvurpa på Frösöberget i höstas. Försöker rehabba den med övningar jag fick av naprapaten men den är segläkt. Jag kanske får försöka lite hårdare helt enkelt.
Just axlarna är lite av min akilleshäl, jag har alltid haft lätt att göra illa dom. T ex kan jag inte kasta saker som snöboll eller annat, då får jag ont direkt. Skidåkningen ger mig också ömma axlar om jag inte är försiktig i början på säsongen. Den styrketräning jag kör på hösten under vintern är fokuserad just runt rygg och axlar för att försöka mota Olle i grind, men det är en svår balans mellan att träna upp styrkan och träna sönder axlarna. Mitt problem är att ledkulan flyttar sig lätt och hamnar snett i ledkapseln så jag försöker att stärka musklerna i axeln helt enkelt.
Så att…så var det med det, nästa fråga? 🙂
