Prioritering – om konsten att välja bort

Vad det handlar om

Helena skrev ett bra inlägg häromdan om att avstå och dra ifrån som, inte satte fingret på, men gav mina egna funderingar en skjuts framåt. Hon skrev om att; om man lägger till nåt i sin träning måste man också ta bort nåt annat för att hålla balansen. Om prioritering.
Jag har har de senaste höstarna tyckt att det skulle vara skönt att bara skita i allt vad intervaller och måsteträning heter inför kommande säsong heter, och bara fokusera på att ha kul. Förra året gjorde jag ju just det med skidsäsongen och skippade Öppet Spår till förmån för njutningsåkning. I år kommer jag att göra samma sak med cyklingen, fokus ligger på att ta mig igenom två(!) fjällmaror, iofs med ett 16- mila MTB-lopp däremellan, men ändå handlar det mest om löpning.

Ambivalens

Det borde ju alltså kännas väldigt skönt att bara kunna njutningscykla under vintern och nästa år. Men icke. Nu saknar jag att ha en målbild att sikta mot och jag kommer med all säkerhet att sakna känslan av att vara i bra form när sommaren kommer. På cykel alltså. Den känslan är nästan helt oslagbar, att på tävling känna att kroppen svarar, att man kan gå med i fajten och svara på fartökningar och ryck. Att planera ett eget ryck på en specifik plats och sen kunna genomföra det. Wow liksom. Men nu kommer det ju inte att handla om det i år, utan allt fokus kommer att ligga på att få igång löparkroppen igen.

Att nöta långt och länge, uppför och nedför.
Att förbereda kroppen och framförallt knäna på den påfrestning som det kommer att innebära.
Det är ju egentligen målbild nog. Men det är ju inte cykling!

Vill jag eller måste jag?

Jag vill.
Det är egentligen väldigt lite man måste.
Man kan nästan alltid byta ut ”måste” mot ”vill” så känns det lite bättre. Prova.
Så i år vill jag löpträna för att göra AXA Fjällmaraton och Vemdalen Fjällmaraton till en så njutbar(?) upplevelse det är möjligt. Jag vill också hålla cykelbenen i skaplig form för att fixa Ragunda 100 miles med flaggan någorlunda i topp.

Kakan – prioritering

Så hur i hela friden hanterar man det? Hur äter man kakan men samtidigt har den kvar?
Det gör man inte. Man bestämmer sig för vad man vill mest.
Visst, jag vill ju cykla, mest hela tiden men nu har jag ju bestämt mig för att genomföra dom här två galenskaperna och då vill jag ju vara väl förberedd.
Jag vill ju iofs fortfarande hellre cykla, men, jag vill definitivt inte behöva avstå/bryta/gå sönder pga dåliga förberedelser så alltså vill jag löpträna lite mer.

Vad ska bort?
All cykelträning som är förknippad med att prestera så bra som möjligt på XC-långloppen.
”Måsteträningarna”, den tävlingsinriktade träningen.

Vad tillkommer?
Fjällöpningen förstås. Massor av fjällöpning.

Vad får vara kvar?
Njutningscyklingen, fjällcyklingen, Happyridecyklingen, den som ger så mycket mer än bara den fysiska biten. Så vill jag att våren, sommaren och hösten ska bli.