Tävlat: Härjedalstrampen

Så här va.
Förra helgen när vi var på banvisning inför helgens tävling så var jag så slut att jag knappt tog mig runt banan i lätt rulltempo. Förväntningarna på min egen insats idag var följaktligen rätt nedskruvade.

Vädret var iaf bra, lite blåsigt och kyligt men det spelar sällan någon roll i skogen. Vi värmde upp i stort sett ända till startskottet och benen kändes ändå faktiskt skapliga.

När starten gick så hängde jag på täten i form av Martin Nilsson och Malte Jönsson från arrangörsklubben Svegs IK. Insåg snabbt att det inte skulle hålla så jag släppte av på tempot och tog mitt eget. Kämpade som en galning för att försöka att inte släppa iväg trean och fyran alltför långt och hängde med bra. Efter dryga milen gick jag om fyran och fick en liten lucka. Tyvärr kunde jag inte hålla den utan fick lite senare se mig ikappkörd. Vid varvningen lyckades jag få hjälp med dragjobbet av en som legat på min rulle sen starten. Tyvärr var jag då helt bränd efter att ha kört som en furie första varvet så jag kunde inte hänga med när han och Saku Syrjälä stack iväg. Jag hamnade i ingenmansland och slet mig till slut i mål som sexa. Trots allt är jag jättenöjd med det. Kroppen levererade bättre än väntat, och det lovar gott för säsongen. Lite mer träning så kan det bli riktigt bra.

Banan var helt fantastisk. Jag hörde ord som ”stigporr” nämnas i mål och kan bara hålla med. Superfina stigar, kuperat som tusan med snabba och tekniska utförslöpor. Trevliga Svegs IK har fått till en exemplarisk bana och en mycket trevlig och välarrangerad tävling.

Tack för idag, vi ses nästa år!