Terränglöpning minsann

Alltså jag gillar ju att springa. Ellen nä, det gör ju inte alls egentligen.
Krångligt det där…
Jag tycker ju att det är jätteskönt att löpa på stigar i skogen, länge länge och bara njuta av att vara ute i naturen, särskilt nu på hösten när det är svalt och krispigt i luften och det doftar så där mysigt av löven på marken som börjar multna. Men…mina ben gör inte det. Alls.
Jag får ont i framförallt vaderna och det går inte att stretcha bort det heller utan det är nåt som jag får ”ta” om jag vill löpträna. Jag har varit en skaplig löpmotionär, sprungit Göteborgsvarvet en gång och Lidingöloppet två gånger i samband med klassikern. Varit en ”5-minuterslöpare”.

Men nu har jag bestämt mig för att vara cyklist så jag springer inte. För svårt att kombinera och så gör det ju ont. Det var ju bara det där lilla att vi ju ska springa(?) Tjurruset om två veckor. Som om inte det vore nog så ska vi ha kick-off med Fristilen där jag jobbar som instruktör nästa helg, dagen innan maxtestet på NVC. Vad vi ska göra på nämnda kick-off vet vi inte mer om än att det blir en heldag i vad vi förmodar multisportens tecken. Inklusive löpning. Då kan det ju vara bra om benen är lite vana vid löpning iaf så dom inte träningsvärker och är skitstumma på testdagen.

Sagt och gjort. På med Icebugen och iväg till Tysjöarna. Ett fint strövområde i Lugnvik strax utanför stan. Sjöarna är inte så mycket sjöar längre, på 1880-talet så dränerades sjöarna för att skona odlingsområdena runt omkring från den hårda frosten och ge en längre odlingssäsong.

Helena lade sig bakom och lät mig sköta farthållningen eftersom jag inte är i närheten av hennes löpfart. Mycket rötter och sten och smala slingrande stigar ger kul och varierad löpning.

Drygt 7.2 km blev det. Inte fan trodde jag att jag skulle orka med det inte men det gick bra. Jag tog ett behagligt tempo, med en puls runt 70% HRMax, som landade på 7,13 min/km som också var betydligt bättre än jag trodde jag skulle klara.

Jag kan alltså fortfarande springa.

Förresten har jag en fin-fin träningsvärk i överkroppen från tisdagens och gårdagens styrketräning. Trevligt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *