Vågar du vila, motionär?

Du vet att du måste äta ordentligt för att din träning ska ge resultat. Vilket du säkert också gör eftersom du följer trenderna i träningsvärlden. Men trots bovetegröt, chiafrön och gröna smoothies tycker du att resultaten inte blir som förväntat eller kanske rent av uteblir. I allra sämsta fall går du bakåt i utvecklingen.

Så, helt ärligt. Vilar du ordentligt?

Du vaknar och går upp tidigt, väcker barn och familj. Fixar frukost, äter och dukar av.
Du skjutsar barn till dagis och dig själv till jobbet. Du jobbar.
Äter lunch, lunchtränar kanske?
Jobbar vidare.
Åker hem, handlar och gör några ärenden.
Hämtar barnen på dagis, lagar mat.
Äter, dukar av och diskar. Städa?
Leker med barnen.
Tränar.
Duschar, går och lägger dig. Somnar.

När vilar du då?

Nattsömnen är inte alltid tillräcklig. Trenden att träna som eliten även som motionär är kanske inte helt lyckad. Eliten har ofta sin träning som jobb, dom sover och äter mellan sina pass. Inte så jättemycket mer. Vi vanliga dödliga som inte är sponsrade måste jobba, oftast heltid, också. Plus allt annat. Vi har inte möjligheten att låta kroppen hämta sig ordentligt om vi trycker in för många träningstimmar och dagar med dubbla pass i vardagen. Att äta och lägga sig att sova ett par timmar efter lunchträningen är ju liksom inte att tänka på.

Jag ser till mig själv. Min träningsdos är i snitt 7 timmar/vecka med 2-3 dagar med dubbla pass och en vilodag. Det är ganska precis vad jag klarar av. Börjar det gå upp mot 10-12 eller ibland mer nån vecka så blir det sjukt jobbigt veckan efter. Att jag inte har några problem med att få i mig bränsle i form av mat vet ni som följer bloggen, utan jag fixar inte tillräckligt med vila helt enkelt, och då har jag ändå ett ganska kravlöst liv utan småbarn.

Jag tror att trenden att träna som eliten snart måste vändas. För folkhälsans skull.
I sociala media figurerar hashtags som #runstreak och #aldrigvila allt mer frekvent, samtidigt som självutnämnda träningsgurus* som Jonas Colting och Jojje Borssén hävdar att man måste träna varje dag annars blir man förslappad. Gärna i kombination med att inte äta kolhydrater (!?) eftersom det är otäcka saker.

Det funkar ju inte att leva så som medelsvensson, det borde ju vem som helst fatta.

Känner du igen dig i det här resonemanget kan det vara dags att se över balansen mellan kost, träning och vila. Alla delar är lika viktiga och ökar man en måste dom andra följa med.

Jag har haft funderingar på att verkligen satsa och köra i elitklass, läst på om kosthållning, gjort träningsscheman och försökt planera livet efter det. Men jag får inte ihop det, vilan räcker inte till.
Den rådande träningstrenden är inte för mig. Jag måste våga vara motionär helt enkelt.

Hur är det för dig?

*Herrar Borssén och Colting är mycket duktiga atleter. Men deras [i mitt tycke] extrema metoder är knappast applicerbara på den stora majoriteten av den tränande befolkningen.

14 reaktioner till “Vågar du vila, motionär?”

  1. Bra inlägg och tankar Hasse! Det svåraste med att lära sig träna bra tyckte jag var att vila – att lära sig tänka att vilan är en viktig del av träningen, att cykla är ju liksom så himla kul så man vill ju göra det jämt, jämt, jämt – men orkar man inte jobba och hålla sig frisk kan man ju inte cykla alls.

    1. Visst är det så. För mig brukar det nästan lösa sig av sig självt eftersom jag lätt tröttnar när det det blir för mycket av det goda. Lite som att köpa en för stor påse smågodis. 🙂

    1. När man väl lärt sig så är det rätt lätt. Jag har det i generna, min far har svart bälte i att vila. På ett bra sätt. 🙂

  2. Tyvärr säljer det inte att sälja in "träning för motionärer".
    Jag kan vara ganska brutal i mina analyser, och fler än en gång har jag sagt "sluta läsa bloggar".
    Ofta kommer man längre genom att träna mindre och sova mer, även om det sitter långt inne hos många. Vi matas med #fitspo #aldrigvila #getfitordie

    Jamen är inte kolhydrater djävulens påfund då? Det läser jag MINST en gång om dagen i mitt flöde 😉

    Även när jag var som bäst tränade jag mindre än många andra. I snitt åtta timmar per vecka, det är jävligt lite om jag ser på vad många tränar idag och vad de presterar.

  3. Det du skriver är sant, att kombinera en elitsatsning med heltidsjobb och småbarn är svårt. Men jag tror att det går, vill iallafall tro det.. Är väldigt mkt att ta med i beräkningen och finns väldigt många fallgropar, sen är det en balansgång på en väldigt slak lina. Kommer troligtvis inte vinna några tävlingar, men vill bli så snabb det bara går!

  4. Vilket läsvärt inlägg! Jag vill gärna lägga till att många som tränar ambitiöst också är högpresterande på jobbet – och det kräver också extra återhämtning, men vem har ens reflekterat över det? Det är ju samtidigt väldigt tillfredsställande att få ihop alla de där träningstimmarna. Det är en svår balansgång…

    1. Det är ju faktiskt ytterligare en aspekt som man nog, mig inräknat, inte tänker på alls. Det där med att räkna träningstimmar kan vara en riktig fälla om man inte passar sig. Jag ska försöka hålla dom nere men med bättre kvalitet i år. Tror det blir riktigt bra jag. 🙂

      1. Dankonas por la rapida respondo. Sana mapili talaga ko, Bata pa naman ako, Nur prenis la 8a klt lasta sunday kaj sa Mar. 30 Pa ofilcaluio labas ng rezulto. Vi estas vere granda helpo, Dankonas tiel, Dio benas.

Lämna ett svar till Katarina Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *